Microsoft word - hockeyhalsa.doc

Hockeyhälsa
Information kring hockeyträning och hälsa
Ishockey är en populär sport med många aktiva. Spelet är intensivt och hårt
till sin natur som kontaktsport. Skador går aldrig att undvika, men en del kan
göras för att hålla skadenivån så låg som möjligt.
Riktiga skydd i rätt storlek, träna rätt, sköta sin kropp med mat och sömn är
exempel på saker som både tränare och spelare bör tänka på.
Nedan kommer några råd och funderingar kring träning och förebyggande
hälsovård.

Infektion och idrott

När ska jag inte träna?
Sunt förnuft gäller. Vid rinnande näsa utan övriga symtom kan man träna.
Anledningen för att stå över träning vid infektionssjukdom är risken för
myokardit (hjärtmuskelinflammation).
Handhygien är viktigt då den vanligaste smittspridningsvägen är via kontakt
med andra.
Vätska

Ishockey är en ansträngande sport och man svettas rikligt. Vätskeförlusterna
måste ersättas för att kunna prestera maximalt.
Vätskeförluster är lättast att förebygga! Drick tillräckligt med vätska före
och under idrottsutövning. Törst är inget bra mått på vätskebrist. En
vätskeförlust på 2 resp. 3 % av kroppsvikten leder till 20 resp. 30 %
nedsättning av prestationsförmågan!!
Kost och idrott

Välbalanserad kost i tillräcklig mängd är avgörande för idrottaren. Något
behov av extra tillskott till kosten finns därför normalt sett inte!
Vegetarianer är i riskzonen för vitaminbrist.
Det avråds från näringstillskott i allmänhet och okända tillskott i synnerhet.
Ämnen som Ginseng, glutamin m.m. har ingen påvisad effekt och bör ej användas.
Vitamin C, E, Q-10 eller Selen har inga säkra positiva effekter på
prestationen.
Kosttillskott = Tillskott av kost!! Inget annat.
Plötslig hjärtdöd hos idrottare

"Hur skall jag som orolig förälder bete mig ang. hjärtscreening av barn och
ungdomar?
Plötslig död hos idrottare är mycket ovanligt, men varje fall får stor
uppmärksamhet. Idrottare med vissa medfödda tillstånd löper större risk för
plötslig död än normalbefolkningen.
Ca 0,2 % av idrottare rekommenderas att avstå från idrott.
European Society of Cardiology har föreslagit hjärtscreening av elitidrottare.
Dock avser den Europeiska expertgruppens rekommendationer tävlingsidrottare,
och ej barn och motionärer.
Bakgrunden är att det finns registrerat ett antal idrottare som avlidit pga
hjärtåkommor. Dessa idrottare har i de flesta fall varit vuxna, vanligen på
elitnivå . Enbart sporadiska fall är kända hos ungdomar. Det finns därför
liten anledning till oro för symtomfria, idrottande barn och ungdomar.
Hälsoeffekterna av regelbunden fysisk aktivitet överväger vida de små risker
som finns med idrott. Det finns därför inte medicinsk indikation att generellt
genomföra hjärtscreening på alla hockeyspelare inom ungdomssektionen.
Men om du som ungdom eller du som förälder till en idrottande ungdom känner
oro, hur skall du då göra?
Det finns två viktiga saker att tänka på:
Har det förekommit plötslig, oväntad död i släkten?
Har ditt barn känt av yrsel vid ansträngning eller svimmat.
I bägge dessa fall bör du kontakta en barnklinik och få ditt barn undersökt.
Om inte dessa besvär eller denna bakgrund finns föreligger ingen anledning
till oro.
Det finns också anledning till att varna för infektioner. En till synes banal
"förkylning" med feber och allmän sjukdomskänsla kan någon gång också engagera
hjärtat, det har blivit en hjärtmuskelinflammation (Myocardit).
Därför skall man inte idrotta när man är sjuk och ha en tillräckligt lång
konvalescens innan träning återupptas. Och då bör träningen börja försiktigt
och sedan successivt stegras i intensitet. Och man skall aldrig tävla när man
har en infektion!

Source: http://www6.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_127191/cf_69694/Hockeyh-lsa_1.PDF