Silverax och kyskhetsträd: örter som kvinnor har satt värde på i århundranden.
En kvinnas livskvalité förknippas ofta med en bra hormonell balans under hennes reproduktiva och menopausala år. Störningar i hormonbalansen kan leda till menstruationsproblem såsom oregelbundna och kraftiga blödningar, symtom på premenstruella syndromet (PMS), samt menopausala besvär senare i livet. Det finns ett starkt behov av terapier för att behandla dessa problem eftersom det uppskattas att över 30 % av alla kvinnor upplever PMS- symtom under sina reproduktiva år. Dessutom kommer 3 500 kvinnor i USA varje dag in i den menopausala fasen och av dem får majoriteten avsevärda problem. Medan den västerländska medicinen behandlar dessa problem med läkemedel, ofta med oönskade biverkningar, erbjuder örter som kyskhetsträd (Vitex agnus castus) och silverax (Cimifuga racemosa) ett alternativ för kvinnor som vill ha en säker, naturlig metod för att lindra menstruationscykeln och menopausala besvär. Kvinnor berikas av naturläkemedel
Från tidernas begynnelse har kvinnor haft ett speciellt förhållande till jorden. Under de tidiga civilisationerna samlade kvinnor vilda växter till mat och medicin och upptäckte värdet av dessa växter genom så väl intuition som ”trial and error”. Denna dyrbara kunskap gick i arv från generation till generation och blev basen för den traditionella örtmedicinen. Dessa traditionella örtmedicinsystem omfattade medicinska växter med en speciellt läkande effekt på kvinnor såsom silverax, en ört omhuldad av indiankvinnor i Amerika och den europeiska örten kyskhetsträd, även känd under namnen munkpeppar och munkört. Ayurveda, den traditionella indiska läkevetenskapen som går tillbaka 5000 år i tiden använder också flera örter som fokuserar på kvinnors speciella behov. Shatavari (Asparagus racemosus), den viktigaste kvinnospecifika örten i Ayurveda och ashwagandha (Withania somnifera) har ett brett spektrum av tillämpningar kopplade till sina starkt föryngrande egenskaper, särskilt på de kvinnliga reproduktiva organen. Kyskhetsträdet: en balanserande ört från Medelhavet
Denna ört består av de torkade, mogna frukterna av kyskhetsträdet, en buske som växer i Medelhavsområdet. Den har en rik historia som ett botgörande medel för kvinnor med de första medicinska uppteckningarna gjorda av Hippokrates under fjärde århundradet f Kr. Idag används kyskhetsträdet i stor omfattning i Europa i behandlingen av sådana kvinnliga åkommor som PMS, dysmenorrhea (smärtsamma menstruationer), mastodynia (ömma svällande bröst) och menopausen. Den används även för att normalisera reproduktionshormonerna när kvinnor slutar att äta P-piller, för mild endometrios (utlokaliserad eller felbelägen livmoderslemhinna) och problem med fruktsamhet. Den tyska E-kommissionen, en regeringsbyrå med ansvar för registreringen av växter med traditionellt och kliniskt etablerade hälsoeffekter, erkänner att extrakt av kyskhetsträdet är ett effektivt behandlingsmedel för onormal menstruationsrytm, mastodynia och PMS-besvär. Funktionella störningar i menstruationscykeln tolkas typiskt nog som tecken på hormonell obalans med östrogendominans och progesteronbrist under den luteala fasen jämte hyperprolactenemia (överkott på mjölkbildningshormon i blodet). Kyskhetsträd innehåller en mängd aktiva beståndsdelar som påverkar olika sidor av det reproduktiva systemet och skapar en balanserande eller normaliserande effekt. Några av dessa aktiva komponenter inkluderar essentiella oljor, iridoida glykosider (agnusid och aucubin) och flavonoider (kasticin och iso-orientin). Kyskhetsträdet verkar ha en direkt påverkan på hypofysen för att hämma utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och stimulera sekretion av luteiniserande hormon (LH). FSH föranleder granulosaceller och tekaceller i äggstocksfolliklerna att växa och avge en follikulär vätska som innehåller en hög koncentration av östrogen. Av den anledningen borde en hämning av FSH-utsöndring reducera förhöjda östrogennivåer. LH höjer tillväxt av gulkroppen (corpus luteum) vilken stimulerar utsöndringen av progesteron. Sålunda leder kyskhetsträdets påtagliga effekt på LH till en ökning av progesteronhalten, vilket kan normalisera balansen mellan östrogen och progesteron. En förbättring av progesteronnivåerna kan vara speciellt värdefullt under den tid när menopausen inträder, då menstruella oregelbundenheter är vanliga.
Kyskhetsträd hämmar också utsöndring av prolaktin. Provrörsstudier visar att speciella beståndsdelar i extrakt av kyskhetsträd binder sig direkt till dopaminreceptorer i främre delen av hypofysen. Dopamin är den fysiologiska hämmaren av prolaktin; följaktligen verkar det som om denna dopaminerga effekt hos kyskhetsträdet resulterar i en hämning av prolaktinets syntes och dess utsöndring. Prolaktin har en undertryckande effekt på gulkroppen, vilket leder till en reduktion av progesteronproduktionen. Om prolaktinnivåer hålls nere, skulle gulkroppen öka sin produktion av progesteron. Därför skulle den normaliserande effekten på progesteronnivåerna med hjälp av kyskhetsträd också kunna bero på dess dopaminerga effekt förutom dess LH-stimulerande effekt. Kliniska fördelar med kyskhetsträd visades i en 3-månaders placebokontrollerad dubbelblind- studie med 37 kvinnor som hade menstruationsstörningar och ett latent överskott av prolaktin i blodet. Kvinnor som fick extrakt av kyskhetsträd (20 mg) per dag hade en signifikant minskning av prolaktinutsöndring jämfört med placebo, en signifikant genomsnittlig ökning under den luteala 5-dygnsfasen, en ökning till normala nivåer av progesteron under den mellanluteala fasen och en minskning av PMS-symtomen. Liknande förbättringar av PMS-besvär demonstrerades i en annan studie omfattande 175 kvinnor med PMS. Kvinnorna fick antingen extrakt av kyskhetsträd eller vitamin B6 under 3 menstruationscykler i ett randomiserat, kontrollerat försök. Vid försökets slut var 36.1 % av deltagarna i gruppen som fick kyskhetsträd symtomfria mot 21.3 % av patienterna i B6-gruppen. Silverax: en gåva från Amerikas indianer
Silverax (Cimicifuga racemosa) är en populär läkande ört i Europa för behandling av kvinnomedicinska problem, särskilt menopausen. Örten finns i skogsmarker i Nordamerika och dess rötter och rotstockar användes av indiankvinnor under hela livet mot menstruationskramper, svåra barnfödslar och komplicerad menopaus men även andra tillstånd som dysmenorré, kolik och reumatism. Indianerna introducerade efterhand örten för kolonisterna som använde den för olika kvinnoproblem samt även sådana sjukdomar som bronkit, nervösa besvär, inflammation och problem med livmodern. Idag används silverax i stor omfattning i USA och Europa för att lindra menopausala symtom såsom svallningar, svettningar, irritabilitet och vaginal torrhet. Den tyska E-kommissionen erkänner extrakt av silverax som ett effektivt medel mot PMS, dysmenorré och nervositet förknippad med menopausen. Den aktiva verkan hos silverax tillskrivs synergin i hela profilen av dess aktiva beståndsdelar. Dessa aktiva komponenter inkluderar isoflavonen (fytoöstrogenen) formononetin, triterpena glykosider inkluderande 27- deoxyactein, actein, racemosid, cimicifugosid samt även de aromatiska syrorna ferulsyra och isoferulsyra. Cimicifugosiderna tycks påverka hypothalamus-hypofysaxeln, vilket ger positiva effekter på reproduktions- och nervsystemen, medan de aromatiska syrorna tros vara antiinflammatoriska. Forskning på djur antyder att silverax verkar på hypofysen så att den hämmar utsöndringen av LH. Höga nivåer av LH förknippas med menopausala problem, speciellt svallningar. Därför är denna LH-undertryckande effekt viktig för symtomreduktion. Dessutom binder sig fytoöstrogener i silverax till östrogen och orsakar en svag östrogeneffekt, medan andra beståndsdelar befordrar en mild avslappning. Djurförsök har också visat anti- inflammatoriska och hypoglykemiska effekter samt även effekter på lågt blodtryck, och begränsade försök på människor antyder att örten också kan fungera som en kärlutvidgare. Silveraxets kliniska verkan i behandlingen av kvinnor med menopausala symtom har demonstrerats i 5 kontrollerade studier där man jämförde extraktet med placebo eller östrogenterapi. Dessa forskningsstudier påvisade att extrakt av silverax i doser på 80-160 mg/dag, medförde signifikanta förändringar i Kupperman- indexet och en rad av standardiserade psykometriska skalor som mäter menopausala symtom. Dessa resultat stöder den terapeutiska effekten av silveraxextrakt hos menopausala kvinnor. Studier som utvärderar den långsiktiga effekten av örten har inte avslutats och det rekommenderas att läkare följer upp patienter var sjätte månad och avbryter behandlingen med medlet i en månad mellan dessa intervaller. Dessutom avrådes från en parallell behandling med örten och HRT, eftersom effekterna av denna kombination är okända och skulle variera från patient till patient. Kompletterande örtterapi för kvinnor
Traditionella örtterapeuter från olika kulturer kombinerar vanligtvis örter när de komponerar ett recept för sina patienter. Den logiska grunden för att mixa växter varierar med den strategi som ligger bakom de iakttagna orsakerna till åkommorna. Till exempel brukar växtmediciner som fokuserar på kvinnors hälsa typiskt nog stödja lever- och njurfunktionen för att säkra friska avgiftningsvägar. Eftersom fysisk och emotionell stress ofta spelar en viktig roll när det gäller att göra en kvinna känslig för oregelbundenheter i menstruationen och en förhöjd irritationsnivå, blir örter med näringsmässiga egenskaper och med komponenter som stöder de kardiovaskulära och centrala nervsystemen välkomna komplement till örter som i första hand tar sikte på hormonerna. Växter med urin- och leverbalanserande effekter såsom rötter av maskros (Taraxacum oficinalis) är ofta behjälpliga för kvinnor som upplever en räcka av premenstruella och menstruella problem. Brännässla (Urtica dioica) och kardborre (Arctium lappa), rika på mineraler och näringsämnen, används också traditionellt i Europa och Asien för att ge särskilt stöd åt levern, vilket kan hjälpa kroppen att behandla östrogen och reducera symtom på PMS, dysmenorré och menopaus. Inom ayurvedisk medicin anses shatavari och ashwagandha vara stärkande och föryngrande örter som har en balanserade effekt på systemet och förbättrar kroppens respons på fysisk och emotionell stress. Shatavari är traditionellt använt som en hormonmodulator och för att stärka levern och blodet, medan ashwagandha används som en adaptogen och för att stärka njurfunktionen. Örter med milt lugnande effekt såsom hjärtstilla (Leonurus cardiaca), citronmeliss (Melissa officinalis) och bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum) är användbara för kvinnor som upplever symtom på sömnsvårigheter, spänning eller oro i samband med menopausen. Hjärtstilla används traditionellt som ett nervtonikum, som ett lugnande medel och för sina kärlstärkande egenskaper. Citronmeliss används också för att behandla symtom på kvinnoproblem såsom huvudvärk, stressrelaterade matspjälkningsproblem, spasmer och depression särskilt symtom relaterade till hjärtat. Fytoöstrogener: extra fördelar för kvinnor
En hel rad av växtlivsmedel och örter innehåller biologiskt aktiva komponenter som kallas fytoöstrogener och som kan spela en viktig roll för bibehållen hormonbalans och generell hälsa. Deras hälsofördelar tillskrivs mekanismer som påverkar receptorställen för östtrogen, könshormonbindande globulin (SHBG), celldelning, angiogenes (kärlinväxt i ny vävnad i kroppen), blodplättsansamling förutom anti-oxidanta och anti-inflammatoriska egenskaper. Tack vare sin östrogenaktivitet är fytoöstrogener speciellt viktiga för kvinnor. De tillhandahåller många av de hälsofördelar som hormonersättningsterapi erbjuder som t ex att skydda mot hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet, medan de på samma gång skyddar bröstvävnad. Effektiviteten när det gäller silveraxets förmåga att lindra menopausala problem beror delvis på isoflavonen formononetin, ett fytoöstrogent ämne. Fytoöstrogener tros ockupera receptorställen för östrogen och på det viset påverka östrogenmetabolismen. Beroende på typ av fytoöstrogen kan dessa ämnen variera i styrka från 50 % av styrkan hos kroppseget östrogen till så lågt som 1000 ggr svagare. På grund av sin låga östrogeneffekt hjälper fytoöstrogener till att balansera östrogenfunktionen i kroppen; de ökar den när nivåerna är låga och reducerar den när nivåerna är höga. En hel rad av växtlivsmedel innehåller fytoöstrogener främst sojaprodukter, linfrö och andra legymer som gröna ärtor och klövergroddar. Många kvinnor skulle kunna dra nytta av en kost som är rik på dessa växtlivsmedel, eftersom de tillhandahåller en jämn, moderat nivå av en mängd fytoöstrogena ämnen. En sådan diet skulle komplettera örtterapier under menopausen och betraktas i allmänhet som sjukdomsförebyggande. Mikael Gunnarsson
Results From The United States Cluster Headache Survey. Todd D. Rozen , MD, Royce S. Fishman . International Headache Congress, September 2009 Objectives: To present results from the largest survey to date of cluster headache (CH) patients living in the United States Background: With the support of CH based organizations and the AHS, CH patients were randomly solicited via approxim
Introduction to Low Dose Naltrexone (LDN), N". Naltrexone is an opioid block the elevated mood one gets w i t h o p i o i d - o p i o i d r e c e p t o r b i o lo g y r e v e a l e d a b o u t t hto establish LDN as a medically opioids. Today, naltrexone (trade as nerve cells and red blood cells). papers in the prestigious journal -The body - and cells - react by SCIENCE. Both