Microsoft word - thidevall3.doc

Anders Brogren
Sankt Lars kyrkogata 4
311 31 Falkenberg

Till
Biskop Sven Thidevall
Östrabo
Växjö
Bäste biskop Thidevall! Tack för Ert brev av den 30 december 2009 beträffande utlämnande av handlingar angående komminister Dag Sandahls tendens att vilja distansera sig från vedertaget borgerligt språkbruk! I Ert brev framhåller Ni att de handlingar jag önskat ta del av utgör en ”del av ett samtal mellan biskop och präst, utan att vara del av ett ärende”. För min del är jag dock av den uppfattningen att ”de berörda kyrkomötesledamöternas berättelser” är att betrakta som inkomna handlingar, något jag motiverar med följande resonemang: Inför förändringen av relationen mellan stat och kyrka vid millennieskiftet stiftade riksdagen en ramlag, Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan, för att därigenom bl. a. försäkra sig om att kyrkans demokratiska struktur skulle bevaras. I denna lag ingår ett särskilt avsnitt om ”Rätten att ta del av handlingar”. Dess 10 § syftar fr. a. på de fortsatt offentliga angelägenheterna ang. begravningsväsendet samt kulturminnesfrågor. Emellertid fogades härtill även en paragraf med avseende på de delar av kyrkans verksamhet som genom relationsförändringen kom att undandras en statlig reglering, nämligen 11 §, som lyder enligt följande: Även utöver vad som följer av 10 § skall var och en ha rätt att ta del av Svenska kyrkans handlingar. Denna rätt får begränsas bara om det är särskilt motiverat med hänsyn till 1. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, 3. något synnerligen väsentligt intresse. Syftet med denna paragraf torde vara att värna om kyrkans demokratiska struktur. offentlighetsprincipen ”avser ej endast att säkra en källa för material till tryckta skrifter utan möjliggör helt allmänt en medborgerlig insyn i den offentliga förvaltningen. --- Detta bör ihågkommas vid en jämförelse med andra staters rättskyddssystem: att domstolskontrollen över förvaltningen i vårt land historiskt sett är svagare uppvägs i viss mån av principen om allmänna Handlingsoffentlighet och sekretess, Upplaga 11:1, 2009, sid 9f.). Genom lagen om Svenska kyrkan har riksdagen alltså velat värna om denna grundläggande offentlighet, vilket innebär att de allmänna författningar som reglerar offentlighetsprincipen också i tillämpliga delar skall tillämpas inom Svenska kyrkan. Ett uttryck för detta förhållande är Kyrkoordningens 53 kap., i vars 5 § stadgas följande: Med handling avses en sådan framställning i skrift och bild eller en sådan teknisk upptagning som 1. förvaras hos Svenska kyrkan, och 2. är att anse som inkommen till eller upprättad hos Svenska kyrkan. Gällande lagtext vid relationsförändringen fanns i Sekretesslagen (1980:100). Denna har under 2009 ersatts av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som huvudsakligen är en omredigering av den föregående lagen och som innehållsligt i stort sett överensstämmer med denna. Om en handling blivit rubricerad, som papper, rapport eller anmälan, saknar betydelse för frågan om dess utlämnande. ”Det väsentliga hos en handling är dess betydelseinnehåll, men detta innehåll måste vara fixerat på ett medium av något slag: ett papper, ett ljudband e d, så att innehållet bevaras och kan studeras upprepade gånger. - - - Ett e-postmeddelande, ett digitalt dokument eller en digital bild i en dator kan tillhandahållas i läsbar form antingen genom utskrift eller genom visning på bildskärm” (Strömberg-Lundell, a.a., sid 15). Avgörande för att bedöma om en handling är allmän är också det s.k. förvaringskriteriet enligt vilket en handling är allmän om den är inkommen till en myndighet. I den rättsliga reglering som Svenska kyrkan innefattades i t. o. m. 1999 betraktades biskopen som en myndighet. Även om biskopens roll i viss mån förändrats efter 1999 kan dock biskopen i funktionen av mottagare av handlingar fortfarande jämställas med myndighet. Enligt Kyrkoordningen 53 kap. 10 § skall önskemål om att få ta del av en handling i ett fall som detta prövas av biskopen. Enligt 11 § ska det fattas ett skriftligt beslut om det finns något hinder mot att lämna ut handlingen, om den sökande så begär. I beslutet ska anges vilka hinder som finns mot att lämna ut handlingen, och hur beslutet kan överklagas. Enligt 12 § får beslutet överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Efter att ha mottagit Ert brev av den 30 december 2009 tillskrev jag Svenska kyrkans överklagandenämnd i frågan. I sitt svar av den 1 februari 2010 meddelar överklagandenämnden bl.a. följande: Enligt Överklagandenämnden framgår det inte klart av Er skrivelse om ett beslut att vägra lämna ut begärda handlingar har fattats av Sven Thidevall. En begäran om att utlämna handlingar ska göras hos den som förvarar handlingen. Om det finns hinder mot att lämna ut en handling ska det på begäran av den som vill ha ut handlingen fattas ett skriftligt beslut om avslaget, med angivande av skälen därför. Ett överklagande av ett sådant beslut av biskopen ska göras till Överklagandenämnden, men ges in till biskopen (se 54 kap. 12 § och 58 kap. 4 § kyrkoordningen). Det ankommer därvid på biskopen att pröva om överklagandet har skett i rätt tid. För det fall Sven Thidevall har fattat ett avslag på begäran att lämna ut en handling ska alltså överklagandet ges in till biskopen. Er skrivelse kan därför inte föranleda någon åtgärd från Överklagandenämndens sida. Med anledning av ovanstående öppnar jag därför ett nytt ärende och inkommer med en ny, idag dagtecknad, begäran att få ta del av de från nämnda kyrkomötesledamöter inkomna handlingar som föranlett Edra åtgärder gentemot mot komminister Dag Sandahl. För den händelse att Ni avslår även denna nya begäran önskar jag att Ni fattar ett formellt beslut med tillhörande besvärshänvisning samt skriftligen delger mig detta. Falkenberg 2010-02-04 Med vänlig hälsning Anders Brogren

Source: http://www.brogren.nu/thidevall/Thidevall3.pdf