Norway pharmacy online: Kjøp av viagra uten resept i Norge på nett.

Jeg kan anbefale en god måte for å øke potens - Cialis. Fungerer mye bedre kjøp kamagra Alltid interessant, disse pillene og andre ting i Generelle virkelig har helse til å handle.

Hakuna matata

HAKUNA MATATA
* Multifaktorell allmän Orsaksanalys *
I ett försök att strukturera orsakssambanden kan man se psykisk hälsa/ohälsa utifrån en samverkan mellan sårbarhetsfaktorer, skyddsfaktorer, utlösande faktorer
Sårbarhetsfaktorerna:

1. biologiska (genetiska, infektioner, trauma).
2. psykologiska (otrygg uppväxt, tidig kärleksbrist, övergrepp som barn).
3. sociala (socialgruppstillhörighet, brist på förtrolig vän, arbetsmiljön)

Skyddsfaktorer:

1. nätverk 2. arbete, sysselsättning, kreativitet 3. upplevelse av mening, sammanhang i tillvaron, samtal med Gud
Utlösande faktorer: kan vara livshändelser som är ganska vanliga men där man inte är riktigt
förberedd ex barnafödsel, separationer med kränkningar, kroppsliga sjukdomar. * Ångestsyndrom *
Reaktiv ångest: den ångest som är klart förbunden med långvariga problem eller konflikter i
människans yttre livssituation. Medveten om konflikten (nutida).
Neurotisk ångest: den ångest som inte svarar mot reaktionen på en bestämd situation eller
händelse, utan som till form och styrka är sådan att den visar att omedvetna känslor, motiv och
konflikter har aktiverats. Omedveten om konflikt (tidigare).

Ångestens uttryckssätt (3 huvudtyper)
- panikattacker där ångesten kommer som en blixt från en klar himmel utan någon förvarning.
Inledningsvis en väldigt intensiv ångest som avtar inom loppet av någon timme.
- generaliserad ångest som är en mer utdragen (kanske flera år) oro, obehag, ängslighet.
- fobisk ångest där obehaget är kopplat till vissa situationer/föremål som skapar ångesten men man
kan hålla sig relativt besvärsfri om man undviker dessa situationer/föremål (inskränkthet) -tvångssyndrom (tvångstankar el tvångshandlingar)
-posttraumatiskt stressyndrom (tentor)
Ångest/nervositet skiljer sig åt beroende på hur hög kontroll man har över situationen, och hur vardagen påverkas.
Tre huvudtyper av symtom
1. panikkänsla
2. tror man dör, blir tokig, hjärntumör? Övriga: rädsla, världen vänds upp och ner, golvet snurrar, ljud förändras, synen försvinner, benen
darrar, man drar sig undan det som skrämmer.
Primära sjukdomsvinst=håller undan ångest för att undvika grundkonflikten
Sekundär sjukdomsvinst=binda andra människor till sig (ansvarsbefrielse)


Behandling
Farmakologisk behandling: Alkohol är ju ett lättåtkomligt och för de flesta välbekant medel för att
skapa avslappning och för en stund slippa ifrån både det förflutna och framtiden. Man bör vara mycket försiktig med att använda alkohol som en ångestdämpare (biverkningar). Mest effektiva är s.k. bensodiazepiner (ångestdämpare). Nackdelarna med dessa är att det minskar
intresset för att ta fatt i det som är fel i livet, att man förlitar sig mer på medicinerna än på sin egen
kraft samt att dom är beroendeframkallande. (Fysiskt och psykiskt beroende, missbrukspotential, kan ge fosterskador).
Biverkningar: dåsighet, desorientering, nedsatt minne, nedsatt inlärning.

Under senare år har SSRI-preparaten "lyckopillren" använts med bra resultat bl.a. vid panikångest.
Dessa medel sägs vara fria från att skapa beroende.
Psykodynamisk Samtalsterapi: syftar till att individen ska kunna få insikt i det som orsakat de
problem man söker för, tanken är att insikt leder till att besvären upphör.
Kognitiv Beteende Terapi: där man sätter de hinder och begränsningar en individ har i första
rummet och tränar upp mer funktionella beteenden och tankemönster. * Förstämningstillstånd *
Med förstämningstillstånd menas förändringar i stämningsläget utöver normala variationer.
Det förhöjda benämns mani och det sänkta depression.
Unipolära förstämningssyndrom = depression
Bipolära förstämningssyndrom = depression och mani kallas manodepression.

Dystymi = lättare form av depression som pågått länge, kan lindras av samtalsterapi (empati).
Melankoli = allvarlig djup depression, präglas av en negativ livssyn, orsakas framförallt av biologiska
förändringar i hjärnan, den lindras ej av samtalsterapi.
Vid lindrig melankoli är symtomen inte riktigt lika uttalade. Folk i omgivningen märker inte alltid av
att personen är deprimerad. Annars är symtomen samma fast lindrigare, ex man känner sig misslyckad, mkt trött, man är pessimistisk, har svårt att komma upp på morgonen.
Vid djup melankoli
Sinnesstämning: (meningslöshet, hopplöshet, självförakt, skuld)
Tankeinnehåll: (tröga tankar, hopplöshet, självförakt, skuld)
Viljeliv och handlingskraft: (apatisk, bryr sig inte om sitt eget liv, asocial)
Vegetativa och hormonella funktioner: (aptitlöshet, viktnedgång, sköldkörtel, serotonin,
sömnstörningar)

Vid total melankoli är personens depression så svår att den ibland är outhärdlig. Personen känner
självhat, är inte värd att leva, slutar äta, missköter sin hygien. Självmordstankar finns, men ingen ork
att genomföra dem (viktigt att komma ihåg då man behandlar depression – då personen börjar bli bättre, får mera kraft ökar också självmordsrisken).
Behandling
Vid melankoli ges antidepressiva LM som ofta har en mycket bra depressionslösande effekt.
Antidepressiva Läkemedel:

Tricykliska/Tetracykliska, MAO hämmare, SSRI preparat, SNRI preparat
ECT – behandling används vid djupa depressioner med stor självmordsrisk och där
antidepressiva LM inte hjälper.
En strömstöt ges på högra tinningen (ibland på båda) Ett lätt krampanfall utlöses, ger en antidepressiv effekt Efter 2-3 behandlingar märks en förbättring och man brukar ge 6-8 behandlingar Nackdelar: inte själva delaktiga i processen ”hokus pokus effekt”

Psykologiska behandlingsmetoder anses mindre lämpliga vid djupare depressioner eftersom de snarare
förstärker individens negativa självbild än skapar lättnad. Att utgöra ett ”interimistiskt hopp” (att
leva interimistiskt dvs att se det som något tillfälligt, skruva ner sina anspråk och göra det bästa av
situationen) är däremot viktigt liksom att erbjuda närhet, värme och omsorg.
Manisk sjukdom
Man anser att orsaken till mani har med biologiska faktorer att göra. Kan ev handla om en bortträngd
depression som yttrar sig som mani. Drabbar oftare män än kvinnor. Dessa personer är ofta utåtriktade (deprimerade är oftast inåtvända)
Psykologiska symtom:
Starkt uppskruvat stämningsläge (livet känns fantastiskt) Omdömeslöshet (ekonomi och relationer) Förhöjt (tankar och motorisk aktivitet) Ångest och förföljelsemani (sömnbristen spelar stor roll här) Fysiska symtom:
En mani kan rasera en persons liv på en dag, ex en person kan helt plötsligt sluta sin SSK-utbildning, lämna sin familj, säga upp bekantskap med vänner, byta religion. Efter en manisk period går personen in i en manodepression (bipolär affektiv sjukdom).
Behandlingen vid de maniska tillstånden består som regel av dämpande läkemedel av neuroleptika
(antispykotiska) som syftar till att få ner personen i varv. Vid en fullt utvecklad mani krävs det att personen läggs in på sjukhus, dels för att man vill förhindra att personen raserar sitt liv/utsätter sig för social skam, dels för att förhindra en kroppslig kollaps (hjärtat går på högvarv, ingen sömn). Samtalsterapi är uteslutet – personen är alldeles för uppskruvad för det. Läkemedelsbehandling sker med litium som stabiliserar stämningsläget.
Akut: Sömnbehov (sömnmedel), Neuroleptika (antipsykotiska), Miljö (lugn), ECT (om man inte svarar
Kronisk: Litium (stabiliserande), Psykoterapi (uppstädning av manin, bearbetande,
ansvarstagande
)
* Psykoser *
Att man inte kan skilja på yttre och inre verklighet innebär och att man har någon form av verklighetsuppfattning som är klart avvikande, är ett grundläggande kriterium för att man överhuvudtaget ska tala om en person som psykotisk. De följer egna spelregler och har ett eget referenssystem som vi inte kan, vill förstå och acceptera. Psykoskaraktär (bristande förmåga att kunna skilja mellan själv och omvärld).
Krav: vanföreställningar som man är ensam om
Grundläggande:
beteende avvikelse
förvirring (tid, rum, person)
hallucinationer (extrasensorisk perception)
Omfattningsperspektiv: delvis psyk (intakt personlighet men med vanföreställning), helt psyk.
Varaktighetsperspektiv: kortvarig (veckor-månader), långvarig (år) Organisk Psykos: innebär organiskt underliggande faktor av stor betydelse.
Funktionell Psykos: personen fungerar avvikande och har vanföreställningar utan organisk orsak.
Kvartspsykos = Förälskelse

Schizofrena psykoser är tillstånd som i huvudsak drabbar unga personer. De medför ett stort
lidande för såväl den drabbade som deras familjer.

Behandling
Olika undersökningar har visat att ett terapeutiskt omhändertagande vid första insjuknandet är av
största betydelse för hur psykosen kommer att utvecklas. Att kunna erbjuda den psykosdrabbade en trygg, hemlik miljö ger avsevärt mycket bättre prognos än om man hamnar på en traditionell psykiatrisk vårdavdelning. Den psykosdrabbade plågas ofta av ångest och lider av svår oro. Det är därför av största vikt att man kan minska denna känsla. Tyvärr leder detta ofta till att man rutinmässigt inleder behandlingen med att ge antipsykotiska LM (neuroleptika). Kanske borde man istället i högre grad än vad som är fallet tillskapa vårdmiljöer som erbjuder en trygg miljö för att kunna
avvakta med medicinering och se om symtomen klingar av ändå.
Vid de långvariga psykoserna är problematiken oftast av omfattande natur. Förutom de
psykiatriska symtomen finns också brister i olika livsfärdigheter. Även om man ska vara försiktig att
generalisera ser man ofta brister i såväl känslomässigt, socialt och praktiskt hänseende. En
genomtänkt psykosbehandling måste därför inriktas på att öka funktionsförmågan i dessa avseenden. Som regel krävs också någon form av antipsykotiska LM under en längre tid. * Personlighetsstörningar *
Om en människas personlighet är störd el betraktas som normal är en svår avvägning. En del av oss föredrar ensamhet före gemenskap, andra har lätt att brusa upp och visa sina känslor, några tycker att man inte alltid behöver vara ärlig el hänsynsfull. Att diagnostisera en människa som personlighetsstörd är ofta svårt. Till skillnad från vid de flesta andra psykiatriska tillstånden har man ju inte individens normala, friska jag att utgå från vid bedömningen. Att ändra en persons personlighet är ju ur alla avseenden svårare än att rikta in sig på ett enskilt symtom hos en individ. Därför betraktas dessa grupper som de mest svårbehandlade inom psykiatrin.
Behandlingen som vanligtvis pågår under många år riktas in mot att så långt som möjligt
underlätta anpassningen till omgivningen. Någon form av systematisk psykoterapi är ett
vanligt inslag i den långsiktiga behandlingen.
Vad är en personlighetsstörning? (avvikelser inom följande områden)
Kognition (uppfattning och tolkning av omvärlden)
Affektivitet (känslorektioner)
Interpersonell funktion (samspel)
Impulskontroll (kontroll & fördröjning)

När blir det en personlighetsstörning?
När personlighetsdragen orsakar lidande för individen själv el hans omgivning. Dessa personer söker oftast inte hjälp själva.
Jagsvaghet
Alla har lite jagsvaghet men vid personlighetsstörning är den mera uttalad.
Jagsvaghet innebär:
Identitetsdiffusion (svag indentitet)
Uppdelning onda/goda
Osynlig gräns själv/andra
Primitiva försvarsmekanismer (splitting, projekt identifikation)
Låg ångest och frustrationstolerans
Saknar internaliserade goda objekt (mamma/pappa)
Bristande empati
Utagerande
Bristande tillit
Den emotionellt instabila personligheten (borderline)
Identitetsstörningar (uttalade)
Instabila relationer
Impulsivitet
Affekt-Labilitet
Känsla av inre tomhet (svårt för att vara ensam)
Tendens till självdestruktivitet (måste göra något pga stark känsla)
Behandling
Det är få patienter som blir botade och kontinuitetsprincipen är viktig i dessa fall, man kan räkna med mycket lång kontakt med patienter om än med stora mellanrum. Behandlingsformer som används är ex miljöterapi (ansvar, kommunikation, kontakt utåt
och aktivitet)
, familjeterapi, psykoanalytisk terapi oftast tillsammans med farmakologisk
Den Narcissistiska personligheten
Narcissim är inte något onormalt eller sjukligt i sig. Alla människor måste ha ett mått av självkärlek för att överleva, och alla är beroende av andras uppskattning för att upprätthålla sin självkärlek. Problemet uppstår då behovet av att bli bekräftad blir en besatthet. Grandios känsla av att vara en betydande person
Fantasier om makt, framgång, skönhet
Speciell och unik som bara kan förstås av vissa
Kräver ett övermått av beundran
Förväntningar på särbehandling (orimliga)
Utnyttjar andra för egen fördel
Saknar empati
Är ofta avundsjuk
Behandling
Ofta kommer dessa personer till behandling för att de känner stigande misantropi (fientlig
inställning till medmänniskorna), bitterhet och ensamhet, oftast först i 40-50 års åldern. Åldern är plågsam för dessa människor, som avundas både sin egen och andras ungdom och andras liv och desperat upplever hur likgiltigheten och kylan breder ut sig i dom. Efter som dessa personer har stora svårigheter att våga sig in i ett beroendeförhållande, är den psykoterapeutiska behandlingen ofta svår eller omöjlig. Den antisociala personligheten (psykopati)
Vid antisociala personlighetsstörningar domineras bilden av aggressivitet, grymhet och avsaknad
av ånger. De diagnostiska kännetecknen består framför allt av en lång rad antisociala och kriminella
beteendemönster. Men det är viktigt att notera att de flesta kriminella inte är psykopater utan lider av
Behandling
Program med träningsbehandling och återuppfostran har på detta område rapporterats
vara framgångsrika när det gällt att påverka beteendet och den sociala funktionen. För personer med klart psykopatiska drag är instutionsbehandling oundviklig, ex sådana som kan förorsaka skada ute i samhället * Psykisk sjukdom - Psykiskt funktionshinder *
Ett psykiskt funktionshinder kan ses som någon form av nedsättning av en förmåga till följd av en sjukdom eller skada. De personer som innefattas i begreppet psykiskt funktionshindrade är personer som lider av så omfattande och funktionsnedsättande psykiska besvär att de har svårt att klara det dagliga livet och därför har behov av vård och/eller omsorgsinsatser. * Psykiatrisk Vårdorganisering *
Landstingsknuten psykiatri
Landstingens sjukvårdsorganisation är ansvarig för all akutpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri
samt vård av psykiskt störda lagöverträdare (rättspsykiatri).
Kommunal psykiatri
Det kommunala ansvaret är i första hand knutet till stöd och service i boende och sysselsättning för människor med långvariga psykiska funktionshinder. dagverksamheter (kontakt eller sysselsättning)
gruppboende (lägenhet, gemensamhetslokaler, personalstöd)
hemtjänstinsatser (i den egna bostaden)
kontaktperson (för att underlätta sociala aktiviteter)
arbetskooperativ (mindre antal personer som driver en verksamhet)
En mindre grupp av de psykiskt långtidssjuka bedöms ha så stort funktionshinder att de blir föremål för insatser med stöd av LSS.
Privata vårdalternativ
Privatpraktiserande psykiater (leg specialistläkare) eller psykoterapeuter (leg.psykolog). Övriga vårdalternativ
För studenter finns ofta en psykosocial verksamhet tex psykoterapeuter. Kyrkor och samfund har ofta tillgång till psykoterapeuter eller själavårdare/andeutdrivare dit man kan vända sig. * Funktionshinder *
1 Funktionshinder
Funktionshinder är den begränsning i personens funktionsförmåga som blir följden av skada el en 2 Handikapp
Handikapp är den begränsning som skada el sjukdom och funktionshindret innebär för en person i hans dagliga liv. 3 Miljörelativ handikappdefinition
Att ett handikapp inte är en egenskap hos en enskild person utan ett förhållande mellan den enskildes funktionshinder och omgivningen. 4 Handikappreformen
Tillkom för att generellt förbättra situationen för personer med funktionshinder. Målet var ökat självbestämmande och inflytande och förbättrade levnadsvillkor så att det inte skulle vara någon skillnad jämfört med andra människor. En grundtanke var att ett handikapp inte är en egenskap hos en enskild person utan ett förhållande mellan den enskildes funktionshinder och omgivningen. 5 LSS
Lagen om särskilt Stöd och Service för vissa funktionshindrade.
6 Normalisering
Personer med funktionshinder ska ha normala levnadsvillkor.
7 Integrering
Personer med vanliga funktionshinder ska kunna leva med vanliga människor. 8 Empowerment
Känslan av kontroll över det egna livet.
Tron på den egna förmågan att nå de mål man har ställt upp (self-efficacy). Stärka individens möjligheter att bli självständig, kunna formulera egna mål och ta makt över sitt eget liv. (Empowerment refererar till både subjektiva erfarenheter och objektiv verklighet).
9 Paternalistisk tankemodell
Bygger på över och underordning dvs maktstruktur fattar beslut åt de som inte är kapabla att fatta beslut själva (politiker/arbetare, lärare/studenter, präster/syndare)
10 Empowerment orienterad tankemodell
Horisontella relationer mellan människor.
Tron på att människor har förmågor och kompetenser som kan utvecklas, men att jantelag, auktoritetstro, förmyndarskap, professionalisering och fundamentala attributionsfel hämmar detta. 11 WHO:s handikapp begrepp
Skada-Organnivå, Funktionsnedsättning-Personnivå, Handikapp- Situationsnivå. Frågeställningar:
1. Hur förhåller sig begreppen skada, funktionshinder och handikapp till varandra? Skada=den fysiska orsaken, funktionshinder hur skadan uttrycks på funktionsnivån, Handikapp=Hur funktionshindret begränsar det dagliga livet. 2. Vad menar man när man säger att vi har en miljörelativ handikappdefinition? Att man ser handikappet som ett förhållande mellan funktionshindret och omgivningen 3. Vilka konsekvenser får ett miljörelativt synsätt på normaliseringssträvanden för människor Att ansvaret delvis förskjuts från individen till staten för anpassning av den yttre miljön. 4. Vad kan man säga om handikappreformens och kommunaliseringens effekter ? Negativa=funktionshindrade har fortfarande sämre levnadsförhållanden än befolkningen i
allmänhet, antalet platser på arbetsmarkanden har minskat, flera har problem med Positiva=boendeförhållandena har förbättrats, rörelsehindrade har fått personlig assistans,
antalet utvecklingstörda i föreningar har ökat markant. 5. Vilka var syftena med LSS när den infördes?
Att individen ska ha rätten till ett kvalitativt bra liv. Målet med LSS är att den enskilde ska få
möjligheten att leva som andra. Lagen är en rättighetslagstiftning som ger de som omfattas av lagen rätt till 10 olika insatser. För att ha rätt till dessa insatser skall något av följande kriterier
Personer med utvecklingnsstörning & person med autism el autism liknande tillstånd. Personer med betydande & bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Personer med andra varaktiga fysiska el psykiska funktionshinder som har betydande * Utvecklingsstörning *
Enligt definition handlar det om en avsevärd och varaktig nedsättning av
begåvningsfunktionerna som uppstått under personens utvecklingsperiod (<70 IQ). Denna
funktionsnedsättning kan ha uppstått p.g.a. flera orsaker tex syrebrist, kromosomavvikelser och
infektioner. Det är också vanligt att de utvecklingsstörda har andra funktionsnedsättningar, epilepsi,
syn och hörselnedsättningar och CP-skador.
Det viktiga är att försöka förstå hur dessa personer uppfattar sin omvärld och vad vi kan göra för att
göra den mer begriplig. Man vet t.ex. att struktur på olika sätt (fåtal människor, trygg närmiljö,
skapa förväntan, person/tid/rum)
och tydlighet i kommunikation (tecken, pictogram, bliss) är
viktiga faktorer och anpassning av den utvecklingsstördes miljö (livskvalitet).
Psyket består av: Intelligens, Emotion, Motivation, Identitet
Begåvning består av att kunna:
vägleda tankar och handlingar mot olika mål utveckla ett språk som stöder tänkandet
Minskning av utvecklingsstörda anses bero på:
Ekonomisk utveckling (minskning av undernäring, minskning av sjukdomar, minskning av
psykologisk och pedagogisk understimulans), Fosterdiagnostik

Svåra
situationer för personer med Autism: pauser, tomrum, förändringar, krav och valsituationer,
starka känslor vilket ofta ger kaotiskt beteende eller avskärmning.
WHO:s indelning av utvecklingsstörda:
Djup < 20 IQ, Svår 21-34 IQ, Måttlig 35-49 IQ, Lindrig 50-70 IQ, Ultralätt 71-99 IQ
Frågeställningar:
1. Hur ser definitionen av begreppet utvecklingsstörning ut? Den som under sin utvecklingsperiod har fått en avsevärd och varaktig nedsättning av sina 2. Redogör för några vanliga orsaker till utvecklingsstörning. • Perinatala (under leverans) syrebrist, trauma Postnatala (efter leverans) förgiftning, trauma Övrigt infektioner, fysisk påverkan, ämnesomsättning, tumörer, missbildningar, kromosomavvikelser, födelsevikt, deprivation (fysisk el sensorisk) 3. Redogör för några vanliga tilläggshandikapp hos personer med utvecklingsstörning Motoriska handikapp, syn och hörsel handikapp, epilepsi, cp-skador. 4. Hur fungerar personer på A, B och C-nivå? A Svår utvecklingsstörning (lever här och nu, ordnar upplevelse genom att jämföra, kan ta initiativ
till något positivt, kan inte prata, förstår inte bilder)
B Måttlig utvecklingsstörning (lär sig förstå bilder, kan skilja på olika grupper av föremål, beroende
av konkreta upplevelser, kan inte räkna) C Lätt utvecklingsstörning (kan läsa och skriva, utföra enkla räkneuppgifter, tids och rums
uppfattning förbättrad, svårt med problem av multipel karaktär)
5. Vilka är de insatser man har rätt till enligt LSS? (vanligast=*) Bostad med särskild service för vuxna * 6. Vad vet man om orsakerna till autism? Man anser att problemtiken beror på organiska skador i hjärnan. KONTAKT=allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt samspel.
KOMMUNIKATION=allvarlig avvikelse i kommunikationsutvecklingen. 50 % talar inte
BETEENDE=begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter.
PERCEPPTION=överkänslighet för ljud
(Autistiska har svårt att sortera intryck, om för många sinnen stimuleras kan det bli kaos, de regerar
ofta starkt på beröring, men ofta inte på kraftig beröring) 7. Vad skall man tänka på i samspelet med en utvecklingstörd person ? • Har mer behov av struktur och ordning på information (person, rum, tid) Viktigt att vara tydlig, visa teckenspråk el visa bild samtidigt som man pratar Vara konkret, visa med sak och bild vad man skall göra En utvecklingsstörd tar in mindre information åt gången 8. Vad är Downs syndrom ? (syndrom = en grupp symtom som förekommer tillsammans). De har en extra kromosom som mest påverkar hjärnans utveckling. Barn med Downs syndrom kan ha lindrig/grav utvecklingsstörning. Vanliga åkommor är hjärtfel, infektionskänslighet, synfel & hörselnedsättning Symtom: begåvningsnedsättning, dålig rums och tidsuppfattning, platt ansikte, liten näsa,
Instuderingsfrågor:
Ett tillstånd som upplevs som rädsla eller trånghet/spänning, beroende på om man betonar en psykisk eller somatisk aspekt.
Reaktiv ångest = den ångest som är klart förbunden med långvariga problem eller konflikter i
Neuroser = den ångest som inte svarar mot reaktionen på en bestämd situation eller händelse, utan
som till form och styrka är sådan att den visar att omedvetna känslor, motiv och konflikter har
Ångest kan uttryckas på tre olika sätt:
Panikattacker – ångesten kommer snabbt utan förvaring, intensiv men kortvarig (tim)
Generaliserad ångest – generaliserad ångest allmän känsla av oro, obehag och ängslan ofta
Fobisk ångest – där ångesten är kopplad till situationen/föremål som utlöser ångesten. Man blir
ångestfri då dessa situationer/föremål undviks. Risk för ett inskränkt liv om man är för ”snäll mot sig
själv” och undviker ångesten ”utmaningarna”. Ångest som utlöses pga en yttre händelse i ens nuvarande livssituation. 15 Särskilja reaktiv ångest från neurotisk ångest Skillnaden är att neurotisk ångest har sin grund i tidigare trauma, medan den reaktiva ångesten beror på yttre nutida händelser. 16 Förklara hur neurotisk ångest uppkommer En yttre händelse ”triggar” igång ett tidigare obearbetat trauma (omedveten konflikt). 17 Redogöra för ångestens yttringar och symtombilder Tre huvudtyper av symtom
2. tror man dör, blir tokig, hjärntumör? 3. kroppsreaktioner (hjärtklappning) Olika symtom rädsla, världen vänds upp och ner, golvet snurrar, ljud förändras, synen försvinner,
benen darrar, man drar sig undan det som skrämmer. 18 Beskriva hur man lär en person att ta hand om sin ångest Man dör inte, man blir inte sinnesjuk, förlorar inte kontrollen, försök till objektiv hållning, andningsövningar, fundera på vad som kan utlösa ångesten, varmchoklad/honungsmjölk. Fysiologiskt riktig livsföring (att man äter och sover rätt), meditation i kroppen. 19 Motivera en restriktiv användning av bensodiazepiner Viljan att ta tag i sitt eget liv minskar, man förlitar sig till medicinen, samt att den är andningsdeprimerande och beroendeframkallande. 20 Redogöra för olika behandlingsformer vid ångestrelaterade besvär Farmakologisk ångestdämpande (bensodiazepiner), neuroleptika (antipsykotiska), (SSRI) psykologisk samtalsterapi, kognitiv psykoterapi, dynamiskt psykoterapi 21 Definiera begreppet förstämningssyndrom Stämningsläge som är högre (mani) eller lägre (depression) än normalt. 22 Förklara på vilket sätt individens psykiska och fysiska funktioner är störda vid ett maniskt Sinnesstämning högre respektive låg, tankeverksamhet snabb eller långsam, vilja/handlingskraft stark eller svag, motorisk aktivitet hög eller låg. 23 Redogöra för vad som är utmärkande för en djup melankolisk depression Sinnesstämnig: (meningslöshet, hopplöshet, självförakt, skuld)
Tankeinnehåll: (tröga tankar, självmordstankar, grubbel)
Viljeliv och handlingskraft: (apatisk, bryr sig inte om sitt eget liv, asocial)
Vegetativa och hormonella funktioner: (aptitlöshet, viktnedgång, sköldkörtel, serotonin,
(vegetativa funktioner = icke viljestyrda eller icke medvetna funktioner, som styrs av det autonoma En känsla av hopplöshet, apati, kraftig minskning av alla aktiviteter, ointresserad, asocial trög i tanke och handling, viljesvag, känner skuld och förakt, sömnstörningar, grubblerier, självmordstankar, aptitlöshet, viktnedgång, ångest, missköter sin hygien. 28 Förklara hur depression kan uppkomma utifrån en helhetssyn Biologisk orsaker – ärftlighet, känslighet, bristande transmittorsubstans
Social/psykologiska orsaker – livshändelser, ensamhet, isolering och kränkningar
Om man har en känslighet att drabbas av depression slår sociala och psykologiska orsaker hårdare än hos andra. Vissa klarar ex en separation bra, medan andra kan gå in i en djup depression. Vad man har för personlighet spelar också in. 29 Ange olika behandlingsmetoder vid förstämningssyndrom Lättare - psykoterapi (om samarbetsvillig) och antidepressiva
Djupare – främst biologisk behandling, antidepressiva, ECT.
Här anses psykologiska behandlingsmetoder mindre lämpliga eftersom de snarare förstärker individens negativa självbild än skapar lättnad.
Mani – litium stabiliserar stämningsläget och neuroleptika (antispykotiska) ges.
30 Beskriva effekter och biverkningar vid behandling med antidepressiva läkemedel Antidepressiva ökar mängden signalsubstans i synapserna. Serotonin och noradrenalin är signalsubstanser som överför signaler från en nervcell till nästa över synapsklyftan. Biverkningar - Antidepressiva: För alla preparat gäller att man ska börja med låg dos, för att biverkningarna inte ska bli för svåra. Dosen trappas successivt upp, effekt märks tidigast efter 1-2 veckor, viktigt att informera om detta! 31 Ha kunskaper om positiva och negativa effekter av litiumbehandling + stabiliserar stämningsläget (varken högt eller lågt) – tappar kreativitet, vilja att göra saker, smal terapeutisk bredd, risk för njurskador (regelbunden njurkontroll) 32 Veta skillnaden mellan organisk och funktionell psykos Organisk - innebär att det finns en organiskt underliggande faktor av stor betydelse. Funktionell – innebär att personen fungerar avvikande och har vanföreställningar. Beskriva vad som kännetecknar en psykos Att man inte kan skilja mellan yttre och inre verklighet dvs de har en starkt avvikande verklighetsuppfattning (vanföreställningar, beteende avvikelser, förvirring, hallucinationer).
33 Redogöra för innebörden av en akut psykos Utlöses ofta av en pressad livssituation en så kallad reaktiv psykos. Bristande verklighetsuppfattning 34 Ange tänkbara psykologiska och biologiska orsaksfaktorer till en akut psykos Psykologiska: inre omöjlig konflikt (vilket val man än väljer kommer det att bli svårt) förlust av
anhörig, person eller objekt som man är symbiotiskt beroende av, isolering/ensamhet. Biologiska: faktorer som påverkar CNS vilket försvagar jagfaktorerna ex via farmaka eller långvarig
stress, sömnproblem och stimulismonotoni (lyssna på psykiatri föreläsningar)
35 Ange grundsymtom vid schizofrena psykoser samt ge exempel på hur symtomen kan ta sig Autism (skapa inre värld), Affektiva störningar (känsloliv), Associationsstörningar (tankeliv),
Ambivalent (viljeliv)
Vanföreställningar eller hallucinationer av ytterst bisarr karaktär ex att man kommunicerar telepatiskt med Moder Teresas holografiska UFO varje kväll klockan 23:23 36 Förklara ”stress-sårbarhetsmodellen” vid psykosinsjuknande
37 Ange behandlingsformer vid akuta och långvariga psykoser Akuta: ECT, Antipsykotisk farmaka vid svår ångest. Skapa en trygg miljö, ev tvångsinläggning för att
skydda patienten/dess omgivning, ev undersöka somatiska orsaker.
Långvariga: fysisk aktivitet, familjeterapi, systematisk psykoterapi. Vid riktigt långvariga psykoser
bör man även öka funktionsförmågan i olika livsfärdigheter (känslomässigt, socialt, praktiskt).
Ofta behövs också antipsykotisk farmaka under lång tid. Viktigt med en låg dos för att undvika
38 Redogör för neuroleptikas (antipsykotiska) effekter och biverkningar Ångestdämpande: *Lockeffekter*, man vågar förändra sitt liv, men det är inte säkert att man vill
längre, muskelavslappnande.
Antidepressiva (SSRI & tricykliska): *Filtereffekt*, minskad rädsla för själva rädslan, minskad risk
för nya ångestattacker, SSRI är mindre toxiska, har mindre självmordsrisk och har ”snällare” biverkningar. 39 Känna till grundläggande principer för förhållningssätt vid psykosvård Första mötet är av största betydelse. Viktigt att skapa en trygg miljö och att du som vårdare behåller ditt lugn. Viktigt att försöka vinna patientens förtroende. Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård alla 3 kriterier måste uppfyllas:
1. Måste lida av allvarlig psykisk störning.
2. Adekvat vård anses inte kunna ges utan inläggning.
3. Man är förvirrad el omedveten motsäger sig vård (farlig för sig själv el andra).

1.Vårdintyg utfördas i samband med särskild läkarundersökning (leg läkare), där redogörs för den
psykiska störningen och de omständigheter som ger upphov till vårdbehovet, ovanstående 3 kriterier skall vara uppfyllda. Inom 4 dygn skall patienten ha kommit till psykiatrisk mottagning.
2.Psykiater bedömmer inom (24h) om personen verkligen är så sjuk som vårdintyget hävdar. Uppfyller
patienten alla 3 kraven enligt LPT beslutas om intagande.
3. I 4 veckor kan vård ske med tvång, innan utgång skall länsrätten besluta om ev förlängning då
beviljas det för 4 mån och därefter i 6 mån intervaller. Lagen om Rättspsykiatrisk Vård
(för den som gjort sig skyldig till brott under inflytande av allvarlig psykisk störning) Liten sinnesundersökning, man sitter och samtalar och ser tendenser (timmar) Stor sinnesundersökning RPU (tillstånd DÅ, tillstånd NU, diagnos) undersökningen sker under lång
tid på rättspsyk av rättspsykiater, psykolog, socionom och vårdpersonal (6-8v). Neuros=omedveten konflikt ???
Schizofren=en psykos som utlösts långsamt och smygande med oklar bakgrund ???
Tertiär försvarsmekanism=att alltid skämta !!!
ICD (International Classification of Diseases)
American Psychiatric Association
DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Menatal Disorders)
Man har tidigare använt LSD-25 som hjälp att få fram tidiga och omedvetna minnen hos individen, för att sedan kunna bearbeta dessa psykoterapeutiskt. Detta är för närvarande förbjudet i Habilitering=utveckling av ny förmåga
Rehabilitering=förlorad förmåga skall återvinnas
Om ni känner att serien ”extrema studiedokument” har hjälpt er, snälla, låt författarna få veta det, en fri drink, en klapp på axeln eller ett leende räcker långt, i deras fortsatta strävan efter humor, kärlek Ragnar Asker
John Blund
PEDIATRICIAN
Maria Nelander
“Feel good about who you are, and know that your success benefits others” Starbeam “Allow people to grow into your life at a speed they can handle” Starbeam “A longing heart is the key to miracles” Starbeam Life is like a box of chocolate, you never know what you are going to get-John Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att idioterna många gånger har rätt-John HAKUNA MATATA
Övningstenta 1
1. Du arbetar som sjuksköterska i ett psykiatriskt öppenvårdsteam. Ni har ett antal patienter som haft upprepade ångestattacker under senaste året, och bestämmer att teamet ska anordna en studiecirkel för erfarenhetsutbyte och att man bättre ska lära känna sina besvär. Du får ansvar för att informera A. vilka symtom man kan få vid en ångestattack ? B. varför man ska vara försiktig med att under längre tid använda bensodiazepiner ? C. vad som menas med dynamisk respektive kognitiv psykoterapi ? Redogör för viktiga fakta du tänker ta upp med din patientgrupp när det gäller ovanstående frågor. 6 A. Panik, rädsla för att dö, ljud förändras, synen försvinner, golvet snurrar, hjärtklappning, fjärilar i magen. B. Beroendeframkallande (fysiskt och psykiskt), passivitet och viljesvaghet, doshöjning pga C. Dynamisk psykoterapi syftar till att ge patienten en ökad förståelse för bakomliggande orsaker till
sina psykiska besvär. Man utgår från att patientens problem grundar sig i den känslomässiga utvecklingen (längre terapi, inriktad på tidigare orsaker) Kognitiv terapi tar utgångspunkt från dina tankar, känslor och handlingar. Den hjälper dig att förstå
detta samband (snabb terapi, främst inriktad på nuet) 2. Du kommer i kontakt med en kvinna i 40-årsåldern som de senaste tre åren haft stora besvär med att få vardagen att fungera. Hennes största problem är att hon vid upprepade tillfällen drabbats av ångestattacker när hon i bil eller buss varit på väg till sitt arbete. Hon har då ringt efter sin man som varit förstående och hämtat henne med sin bil och kört henne hem så hon kunnat vila ut. För att inte riskera att förlora sitt arbete som ekonomiassistent på ett företag har hon därför börjat gå eller cykla till jobbet. Eftersom avståndet är ca en mil måste hon stiga upp tidigt. Detta har medfört att hon måste lägga sig tidigt och därför inte haft tid att odla sina intressen och det sociala livet har i stort sett upphört. Mannen är missnöjd med situationen även om han försöker ställa upp och sköta hemmets sysslor med inköp, matlagning, städning mm så att de kan få lite mer tid tillsammans. Samlivet har också blivit lidande, för det mesta handlar det om att ge stöd och uppmuntran vid hennes ångestattacker. Hon har sökt distriktsläkare upprepade gånger för sina besvär och trots att hon fått lugnande besked att alla prover är bra tycks hon inte tro på det utan vill att man ska utreda grundligare. Hon har även fått tid hos vårdcentralens psykolog flera gånger men har avbokat dessa kort före besöket. Fastän hon har det minst sagt besvärligt tycks hon alltså inte vilja ta tag i sin problematik. Resonera kring vad anledningen kan vara till att hon inte verkar vara speciellt angelägen att förändra sitt liv. Använd dig i resonemanget av begreppen primär och sekundär sjukdomsvinst. Primärvinster hon håller undan ångesten för att undvika grundkonflikten (arbetet?) väljer också att
söka somatiska/fysiska orsaker (distriktsläkare), avbokar tider hos psykolog för att slippa konfrontera den känslomässiga orsaken.
Sekundärvinster binder andra människor till sig, här mannen som också får göra hushållsarbetet
(känna sig omhändertagen, uppmärksamhet, maktmissbruk) slipper mycket ansvar för hem och sig 3. Behandling och bedömning vid melankoliska depressioner är det viktigt att snabbt kunna bryta A. redogör för två vanliga behandlingsalternativ vid detta tillstånd B. redogör för viktiga principer i bemötandet av en människa med svår depression C. resonera kring hur det långsiktiga arbetet kan utformas kring en person med återkommande A. Psykoterapi (vid lindriga fall), antidepressiva (SSRI), ECT. B. Viktigt att lyssna på patientens tankar och ord, betona att det är sjukdomen som orsakar den negativa livsattityden, var uppmärksam på suicid risker. C. Börja med antidepressiva, se till att ha regelbundna kontakter, beroende på patientens behov och önskemål (motivation) kan man ta det i denna ordning samtalsterapi, kognitiv terapi, dynamisk 4. Jagsvaghet finns vid alla personlighetsstörningar. I Cullbergs bok benämns jagsvaghet som ospecifika tecken. Redogör för fyra tecken (symtom) på jagsvaghet. Bristande ångest tolerans, bristande impulskontroll, bristande sublimeringsförmåga,
bristande förmåga att ägna sig åt arbete på ett meningsfullt sätt.

(Jagsvaghet=jagets grunduppbyggnad är för svag för att kunna bära normala
påfrestningar).
5. Ingrid, en 55 årig gift kvinna med vuxna barn kommer till den psykiatriska öppenvårdsmottagningen tillsammans med sin man. Hon har sedan 3 veckor ständigt varit i farten, sovit minimalt och chockerat sin närmaste omgivning genom sin frispråkighet och sitt vårdslösa ordval. Hon har köpt en del saker till hemmet och en ny kappa till sig själv, i och för sig inget anmärkningsvärt men kontrasterande mot henens vanliga sparsamhet. Ingrid har i samband med hennes systers död för 5 år sedan en depressionsperiod som framgångsrikt behandlades med läkemedel i öppen vård. Under de senaste två åren har hon vid några tillfällen druckit sprit på ett vårdslöst sätt, något som gjort att det glesnat med inbjudningar från vänner familjen tidigare umgåtts med. Maken antyder att det varit en del alkoholkonsumtion de senaste veckorna. Ingrid är vid besöket på mottagningen på ett strålande humör, hon talar snabbt, skrattar ofta och faller ständigt sin man i talet, eftersom hon tycker han är för omständlig när han ska förklara situationen. Ordvalet är vårdat bortsett från ett par runda ord som chockerar maken, men i samklang med kvinnans rätt utmanande och raljanta sätt. Hon säger sig vara trött på makens tjat och har funderat att ge sig iväg på en solsemester på egen hand eller tillsammans med någon väninna för att som hon säger ”ta vara på livet, man lever ju bara en gång eller hur?”. Dessutom tycker hon att en anledning att vara hemifrån ett tag kan vara att hon märkt att man de senaste dagarna tänt gatlyktorna tidigare än vanligt. Hon berättar med sänkt röst att polisen kommer att göra en razzia mot falskdeklaranter och att man möjligen kommer till henne också eftersom hon haft en del sidoinkomster i sitt arbete som kontorist på en bokföringsbyrå som hon inte fått kontrolluppgifter på och därför inte deklarerat. Maken verkar mycket besvärad av situationen och börjar vid några tillfällen höja rösten som om han är på väg att tappa kontrollen över sig själv, men behärskar sig och säger riktat till dig ”snälla du hjälp oss, det här går inte längre”. a. vad talar för att Ingrid bör behandlas inom psykiatriska öppenvården? För att undersöka alkohol problematik, lugna manin med litium, ev dämpa med antipsykotiskt medel (haldol), vid extrem mani kan ECT prövas. b. vad talar för att psykiatrisk slutenvård kan vara det bästa alternativet? Hon verkar lida av mani vilket innebär en stor risk för att hon skall ödelägga sitt eget liv, utsätta sig för social skam, förhindra kroppslig kollaps, därför vore det bäst att hon läggs in på sluten vård tills manin har gått över och ev avgiftning för alkohol. c. Vilka behandlingsmetoder anser du bör ingå i en slutenvårdsbehandling? Resonera också kring vilken behandling som kan vara aktuell på längre sikt. Litium (stämmningsstabiliserande), antipsykotiska medel (vid behov av kraftigt lugnande),
sömnmedel, omvårdnadsåtgärder (trygghet, att bli sedd, kroppskontakt) ev alkoholavgiftning
och senare samtalsterapi ev dynamisk psykoterapi. d. vilken/vilka diagnoser ligger närmast tillhands. Motivera vad i berättelsen du stödjer dig på. Bipolär affektiv sjukdom (affekt=stämningsläge), inne i en mani, ex tidigare depression, sover lite, omdömeslöshet, uppskruvat stämningsläge, övervärderar sin förmåga, outtalad ångest och 6a. Redogör med utgångspunkt från ”stress-sårbarhetsmodellen” för hur en akut psykos kan tänkas När den totala stressen överskrider personens gräns så kan en psykos utlösas dvs när Sårbarhetsfaktorerna är större än Skyddsfaktorerna så behövs det bara en lite Utlösande faktorn för Sårbarhetsfaktorer:
1 Biologiska faktorer (perinatala, genetiska, hjärnskada) 2 Psykosociala faktorer (familjemässiga, sociala, kulturella) Skyddsfaktorer:
1 nätverk 2 arbete, sysselsättning, kreativitet 3 upplevelse av mening, sammanhang i tillvaron b. Vid neuroleptikabehandling (antispykotiska) måste man räkna med att patienten drabbas
av s.k. extrapyramidala biverkningar.

Redogör för hur dessa biverkningar kan yttra sig och hur man kan motverka dem. Tremor pga konstgjord utlösning av Parkinson (hämmad dopamin aktivtet), dystoni (smärtsamma
kramper i ögonmuskulaturen), akatisi (muskulär oro och ostillbar ångest), dysfori (olust, håglöshet,
Motverkas genom dossänkning och om det inte fungerar så ges något sk antiparkinson preparat. c. Vid psykotiska tillstånd ställs man ibland inför frågan om vilka möjligheter det finns att vårda en person inom psykiatrin mot dennes vilja. Redogör för huvuddragen i den lagstiftningen som reglerar psykiatrisk tvångsvård när det gäller följande: vilka kriterier måste vara uppfyllda?
1. Måste lida av allvarlig psykisk störning
2. Adekvat vård anses inte kunna ges utan inläggning
3. Man är förvirrad el omedveten motsäger sig vård (farlig för sig själv el andra)
Vårdintyg utfördas i samband med särskild läkarundersökning (leg läkare), där redogörs för
den psykiska störningen och de omständigheter som ger upphov till vårdbehovet,
ovanstående 3 kriterier skall vara uppfyllda. Inom 4 dygn skall patienten ha kommit till
psykiatrisk mottagning.

4 Vilken rättsinstans ska bedöma vårdbehovet och när sker denna bedömning Psykiatriker skall bedöma patienten inom 24 timmar och har rätt att besluta om 4 veckors
tvångsvård, därefter beslutar Länsrätten om vidare tvångsvård i max 4-6 månader.

5 Vad menas med konvertering i detta sammanhang Att man överför en patient från HSL till LPT dvs olika lagar gäller för vården. 6 7. I den psykiatrireform som genomfördes under 90-talet klargjordes en ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Jag vill att du skall skriver ner vilken huvudman som ansvarar för respektive vårdinsats till en psykiskt funktionshindrad person. a. Stöd i eget boende = Kommunen b. Sysselsättning i dagverksamhet = Kommunen c. Öppen psykiatrisk sjukvård = Landstinget d. Psykiatrisk slutenvård i enlighet med HSL = Landstinget e. Gruppboende = Kommunen g. Psykiatrisk slutenvård i enlighet med LPT eller LRV = Landstinget 8. Vad menas med att vi har ett miljörelativt handikappsbegrepp? Handikappbegrepp 3 st: skada på organnivå, funktionsnedsättning på personnivå, handikapp på situationsnivå. WHOs handikappbegrepp är miljörelativt, eftersom individen beskrivs i relation till 9. Om du träffar ett småbarn (0-2 år), vad kan du vara uppmärksam på hos barnet för att se om det Motorikstörningar, Kommunikation tal/ljud och reaktion på tal/ljud, kunna skilja på
närstående och främmande personer, intresse för den yttre miljön.

10. För att personer med utvecklingsstörning skall fungera väl i sin miljö och känna sig trygg är det
viktigt med struktur. Beskriv kortfattat några saker du kan göra om du arbetar med utvecklingsstörda för att skapa denna struktur. Regelbundna rutiner mat, sömn, lek. Stabil rumsmiljö saker, personer. Tydlig
kommunikation kombinera tal, bild, kroppspråk. Miljön skall vara anpassad till personens
funktionshinder.

11. För autism ligger funktionsstörningarna definitionsmässigt inom tre områden. Vilka är dessa? För full poäng på frågan ska du ge något konkret exempel på varje. (3p.)
Socialt samspel: oförmåga till kontakt, avvikande kontakt, distanslös i kontakt
Avvikande beteende: upprepning av rörelsemönster utan variation, sitter ofta och gungar, fixerar sig
ofta vid små detaljer och har svårt att förstå helheten, har svårt för förändringar.
Kommunikation verbal & ickeverbal: tex inget språk, avvikande språk (pedantiskt, formellt,
entonigt), svårt att tolka tal och kroppspråk Perception
12. Om man tillhör personkretsen enligt LSS och behov föreligger har man rätt till ett antal insatser
enligt 9§ i LSS. Vilken/vilka av nedanstående gäller detta? - Semesterresa = NEJ - Avlösarservice = JA Övningstenta 2
1. Redogör för hur en psykos kan tänkas utlösas. Redogör också för vilka viktiga regler och principer som gäller vid behandlingen av människor som drabbats av ett akut psykotiskt tillstånd. (4p.) Alla människor har olika förutsättningar för hur mycket psykisk press de klarar av innan en psykos kan tänkas utlösas flera saker inverkar på detta 1. Sårbarhetsfaktorer:
Biologiska faktorer (perinatala, genetiska, hjärnskada)
Psykosociala faktorer (familjemässiga, sociala, kulturella) 2. Skyddsfaktorer: nätverk, arbete/sysselsättning, upplevelse av mening I livet.
3 Utlösande faktorer: kan vara livshändelser som i och för sig är ganska vanliga men där man inte
är riktigt förberedd. (motstridiga konflikter av ”omöjlig” art, förlust av symbiotiskt objekt, förlust av identitetsbärande objekt, bristande yttre orientering) När sårbarhetsfaktorerna blir större än skyddsfaktorerna försvinner personens försvar och de kan Behandling viktigt med terapeutiskt omhändertagande vid första insjuknandet, att erbjuda en trygg och hemlik miljö, undvik att ge antipsykotiska lm rutinmässigt utan ge det först vid mycket stort behov, då akuta psykoser ofta snabbt går över av sig själv. (överväg även möjligheten av biologiska orsaker tex förgiftning och infektion.) 2. Vid mer långvariga psykoser, ex personer med en schizofren psykos ser man en problematik av såväl emotionell, social, psykologisk som vardaglig praktisk karaktär. Man kan ex vis ha svårt att knyta och fungera varaktigt i relationer, vara beroende av andra för att klara arbete och boende. Man kan ha svårigheter att skilja inre från yttre, skilja jag från du, sköta sitt dagliga liv som mat, hygien etc. Jag vill därför att du redogör för de rehabiliteringsåtgärder du anser bör ingå i ett professionellt utformat åtgärdsprogram för människor med schizofrena psykoser. (6p.)
Förutom de psykiatriska symtomen finns ofta brister i livsfärdigheter (känslomässigt, socialt,
praktiskt) därför bör man sträva efter att öka funktionsförmågan här med åtgärder som skräddarsys
efter individens behov. Ofta behövs också antipsykotiska LM under lång tid, obs dessa bör hållas på så låg dos som möjligt 3. Kropp och själ hör ju ihop, det är därför viktigt att beakta att ibland kan ångesten orsakas och utlösas av somatiska faktorer. Redogör för ett kroppsligt tillstånd som kan ge uttalade ångestsymtom. Somatisk faktorer: hjärtinfarkt (tryck över bröstet), astmanfall (andningsproblem), tinnitus
(yrsel), cancerbesked (chock), KOL (andnöd)

4. Du arbetar som sjuksköterska i ett psykiatriskt öppenvårdsteam. I dina uppgifter ingår bla att informera patienterna om hur man själv skall kunna ta hand om sin ångest. Redogör med utgångspunk från Cullbergs bok ”Dynamisk Psykiatri” för vilka viktiga råd och tips du vill ge en person som har drabbats av upprepade ångestattacker under senaste året, för att han på ett bättre sätt själv ska kunna handskas med sin ångest. (4p.) Man dör aldrig av ett ångestanfall eller blir sinnessjuk av ångest eller förlorar kontrollen,
Försök till objektiv hållning då ångesten kommer, Andningsövningar, Avspänningsövningar,
Fundera vad som utlöser ångesten, Fobiträning, Fysiologiskt riktig livsföring. Samtalsterapi,
Kognitiv-Dynamisk-Systemisk-psykoterapi.
5. Vid melankoliska syndrom brukar vissa funktioner hos individen vara störda. Redogör för och exemplifiera för hur dessa störningar kan yttra sig. (4p.) 13 Sinnesstämnig: (meningslöshet, hopplöshet, självförakt, skuld)
14 Tankeinnehåll: (tröga tankar, självmordstankar, grubbel)
15 Viljeliv och handlingskraft: (apatisk, bryr sig inte om sitt eget liv, asocial)
16 Vegetativa och hormonella funktioner: (aptitlöshet, viktnedgång, sköldkörtel, serotonin,
6. Du kommer i kontakt med en person som vill ha ditt råd om hur hon ska handskas med en svår situation en bekant befinner sig i. Hon berättar följande historia för dig: ”Jag har en nära bekant som lider av svår paranoia. Tror att hon blev buggad i bostaden och att hon blev kodad i hjärnan när hon blev nerdrogad på ett mentalsjukhus i Spanien för 8 år sedan. Tror att hon är manipulerad för att göra terroristgärningar när hon blir anbefalld. Jag har försökt övertala henne att söka psykiatrisk hjälp men hon vill inte höra talas om det. Det känns svårt att tvinga henne till en psykiater eftersom hon anser att de är fiender liksom alla andra i omgivningen och då skulle hon kanske också se mig som en fiende. Vad skall jag göra?” Vad vill du föreslå personen som frågar dig till råds att göra åt situationen? (4p.)
Paranoida psykoser = (systematiskt långvariga vanförställningar), Så länge hon inte verkar
farlig för sin omgivning så anses inte tvångsintagning motiverat, lyssna på hennes idéer och föreställningar utan att försöka korrigera dem, gör saker tillsammans med henne då dessa individer ofta isolerar sig, när man har fått fullt förtroende så kan man ev försöka ta kontakt med läkare/psykiater senare. Du arbetar som arbetsterapeut på ett dagcenter för utvecklingsstörda. I din yrkesutövning har du ansvar för människor med olika begåvningsnivå och med skilda orsaker till sin utvecklingsstörning. I ditt arbete ingår bla att informera och undervisa anhöriga och personal. Med utgångspunkt från detta ska du besvara nedanstående frågor: 7. Downs syndrom är en av de vanligaste orsakerna till utvecklingsstörning. Flera av arbetstagarna på ditt dagcenter har detta syndrom. Reflektera över vilka konsekvenser av sitt funktionshinder personer med Downs syndrom har som är viktigt att utgå ifrån. (3.)
Det är vanligt med medicinska störningar typ: hjärtfel, syn och hörsel nedsättning.
Hjärnans utveckling kan vara nedsatt i olika grad vilket inverkar på prestationen.
De kan ha läs och skriv problem, svårt med rums- och tidsuppfattning. Behöver tid på sig att
lära sig hitta, mycket upprepning. De kan ha svårt att förstå tids begrepp.
Miljön skall vara
anpassad till personens funktionshinder. 8. G.kylen har visat att utvecklingsstörda följer samma utvecklingsstadier som normalbegåvade, men de utvecklas långsammare och stannar på ett lägre mognadsstadie. Redogör för faktorer som påverkar förståndsmognanden hos utvecklingsstörda och förklara hur förståndsutvecklingen hos utvecklingsstörda sker. (5.) Utvecklingsstörda återfinns på de tre första stadierna eftersom de aldrig når fram till ett abstrakt tänkande och därmed inte heller till ett abstrakt språk. A-Nivå, grav utvecklingsstörning.
Personen lever i nuet, en konkret verklighet. Meddelar sig genom kroppsspråk. Använder och uppfattar
ljud som signaler och har inget talat språk. Begränsad uppfattning av tid och rum. B-Nivå, måttlig utvecklingsstörning.
Personen kan orientera sig i närmiljön. Har ett enkelt talat språk. Förstår bildsymboler, illustrationer och fotografier. Kan inte tänka sig oupplevda händelser utan måste praktiskt prova. C-Nivå, lindrig utvecklingsstörning.
Personen förstår abstrakta symboler som exempelvis bokstäver och siffror. Kan läsa och räkna med viss begränsning. Kan fantisera och göra sig föreställningar om oupplevda händelser utifrån egna D-nivå, vuxen fullt utvecklad. ”Einstein”.
9. Forskning och kunskap om genbiologi och därmed diagnostik av sjukdomar och defekter har ökat.
Dessutom har metoder för att redan i fosterlivet urskilja dessa defekter blivit alltmer förfinade och sofistikerade. Diskutera hur du ser på fördelar och nackdelar med fosterdiagnostik. (2.) + Man kan vara förberedd på livet som förälder till funktionshindrade. - Man skulle kunna öppna upp tanken för extrem rasförädling av specifika egenskaper som på lång sikt skulle kunna minska den genetiska mångfalden (enfalden) och därmed göra mänskligheten mera sårbar för olika externa faktorer. Övningstenta 3
10. a. Vilka cellförändringar ser man vid Alzheimerssjukdom? Alzheimers sjukdom (50% av alla dementa) karaktäriseras av degeneration av nervceller och
synapser samt ”senile plaques” utanför cellerna. Betydande förlust av hjärnceller i hippocampus leder till minnesförluster. 11. Beskriv skillnaden mellan demens & konfusion Dement betyder att man har förlorat tidigare förvärvade färdigheter som intellekt, kunskap, minne,
språk och känsloliv (Varaktig).
Konfusion/Delerium störning av identitetsfunktionen, tolkning av sinnesintryck, orientering till tid,
rum, person, samt minnet. (Tillfällig). Back-engineering 1
1. Vilka symtom kan man få vid ångestsyndrom? Tre huvudtyper av symtom
1. panikkänsla
2. tror man dör, blir tokig, hjärntumör? 3. kroppsreaktioner (hjärtklappning)
Olika symtom: rädsla, världen vänds upp och ner, golvet snurrar, ljud förändras, synen försvinner,
benen darrar, man drar sig undan det som skrämmer. 2. Vad kan man göra som patient vid en ångestattack? Att bukandas, tänka på att man inte dör, man blir inte sinnessjuk av en ångestattack, åk ALDRIG in till akuten – utan ring ev. nätverk istället. Dämpa inte ångesten med alkohol, ta honungsmjölk, varm choklad. Tänk också på att äta en balanserad kost.
3. Varför ska man vara försiktig med bensodiazepiner?
Viljan att ta tag i sitt liv minskar, fysiskt & psykiskt beroende, missbrukspotential, ökad tolerans.
Medicinska Biverkningar: risk för respiration och cirkulationskollapps, försämrad kognitiv förmåga, dåsighet, desorientering.

4. Särskilj begreppen kognitiv resp. dynamisk psykoterapi.
Dynamisk: Då arbetar man med den underliggande orsaken/konflikten/traumat, något som oftast tar långt tid. (lager på lager) Detta kombineras INTE med farmaka. Kognitiv: Man fokuserar på tankar och beteende i nuläget och försöker förbättra dessa. Man går alltså
5. Redogör för begreppen primära och sekundära sjukdomsvinster.
Primära: Ovilja att ta tag i den underliggande konflikten gör att man hellre stannar kvar i sin
nuvarande sjukdom. Sker ofta omedvetet.
Sekundära: Att man binder personer i sin omgivning till sig. Vinsterna är ofta känslomässiga. Ex: Att
ringa och beklaga sig till anhörig klockan två på natten. Ofta omedvetet.
6.A Hur ser symtombilden ut vid fullt utvecklad mani?
Sinnesstämningen – man är extremt uppskruvad, livet känns jättebra.
Tankelivet – snabb tankeverksamhet, inget stoppar mig. Övervärdering av den egna förmågan, även
vanföreställningar och hallucinationer förekommer.
Fysiska faktorer - HR ökar, hormonnivåer ökar, sömnlöshet (Hypertyreos)

B Hur ser beteendet ut vid full utvecklad mani?
Att rasera sitt liv, social skam. Det är efter en manisk period lätt att gå in i depression sk.
manodepression. Bakom den glättiga uppskruvade fasaden finns ofta demonerna och aggressionerna.
C Behandling – akut resp. långvarig
AKUT – Dämpa tillståndet, ofta med neuroleptika (antispykotiska) för att personen ska varva ner. Ev.
tvångsinläggning pga. bristande sjukdomsinsikt. Ev. ges även sömntabletter för att korrigera ev. sömnbrist/motverka fysisk kollaps. Viktigt med en lugn miljö. ECT vid icke svar på neuroleptika. Långvariga – Litium (stämningsstabiliserande, hög toxicitet) och neuroleptika, samtalsterapi. Psykoterapi. (Uppstädning av manin, bearbetande och ansvarstagande)

7. Redogör för begreppet JAGSVAGHET.
Man delar upp sig själv och andra i onda el goda (splitting) Det finns en osynlig gräns mellan självet och andra Man använder sig av primära försvarsmekanismer Man har en låg ångest och frustrationstolerans Dessa personer saknar internaliserade goda objekt (mamma/pappa)
8.A Vilka symtom kan uppvisas vid djup melankoli?
Sinnesstämnig: (meningslöshet, hopplöshet, självförakt, skuld)
Tankeinnehåll: (tröga tankar, självmordstankar, grubbel)
Viljeliv och handlingskraft: (apatisk, bryr sig inte om sitt eget liv, asocial)
Vegetativa och hormonella funktioner: (aptitlöshet, viktnedgång, sköldkörtel,
serotonin, sömnstörningar).
B Hur behandlas en djup melankoli i sluten resp. öppenvård? Öppen: Psykofarmaka och psykoterapi Sluten: Avlastning för anhöriga. Antidepressiva medel, Vid självmordsrisk. övervägs även ECT. Avvakta med psykoterapi då tillståndet kan förvärras. Det kan vara viktigt att prata av sig med någon. I efterskedet kan psykoterapi tillämpas.
9.A Redogör för stress/sårbarhetsmodellen i relation till psykoser.
Kännetecken psykoser: vanförställningar, beteendeavvikelser, förvirring, hallucinationer.
Psykoströskeln kan överskridas genom stressorer
specifika: (livskriser, kränkningar, olösliga konflikter, känslomässig förblödning).
ospecifika: (läkemedel, sömnlöshet, isolering). i kombination med
sårbarhetsfaktorer (psykologiska brister under uppväxten, genetik, CNS-störningar).
Detta motverkas av
skyddsfaktorer (nätverk, arbete/sysselsättning, mening/sammanhang).
En långvarig psykos kan leda till schizofren psykos (Autism – skapa inre värld, Affektiva störningar –
rubbat känsloliv, Associationsstörningar – tankeliv, Ambivalens – viljeliv).
När sårbarhetsfaktorerna blir större än skyddsfaktorerna försvinner personens försvar och de kan hamna i en akut psykos. Behandling viktigt med terapeutiskt omhändertagande vid första insjuknandet, att erbjuda en trygg och hemlik miljö, undvik att ge antipsykotiska lm rutinmässigt utan ge det först vid mycket stort behov, då akuta psykoser ofta snabbt går över av sig själv. (överväg även möjligheten av biologiska orsaker tex förgiftning och infektion.)
B Behandling: LM – ångestdämpande (bensodiazepiner), neuroleptika (antipsykotiska)
Psykoterapi – kognitiv eller psykodynamisk Miljöterapi – Ansvar, kommunikation, kontakt utåt och aktivitet.
Familjearbete
C LM-biverkningar: Neuroleptika – Parkinsonliknande symtom (darrningar/tremor), sittångest, stelhet.
Åtgärd: dosanpassning.

10. Redogör för begreppet tvångsvård.
1. Måste lida av allvarlig psykisk störning (psykos, suicidrisk, personlighetstörningar,
impulsgenombrott)
2. Adekvat vård anses inte kunna ges utan inläggning
3. Man är förvirrad el omedveten motsäger sig vård (farlig för sig själv el andra)

1.Vårdintyg utfördas i samband med särskild läkarundersökning (leg läkare), där redogörs för den
psykiska störningen (intygsförfarande) och de omständigheter som ger upphov till vårdbehovet, ovanstående 3 kriterier skall vara uppfyllda. Inom 4 dygn skall patienten ha kommit till psykiatrisk mottagning. 2.Psykiater bedömmer om personen varkligen är så sjuk som vårdintyget hävdar. Uppfyller patienten
alla 3 kraven enligt LPT beslutas om intagande.
3. I 4 veckor kan vård ske med tvång, innan utgång skall länsrätten besluta om ev förlängning då
beviljas det för 4 mån och därefter i 6 mån intervaller. 11. Ange fyra orsaker till utvecklingsstörning. Kromosomavviklese, Missbildning, Infektioner, Mekanisk skada

12. Redogör för begreppen abstraktionsnivå och funktionsbegåvning.
Hos utvecklingsstörda går inte abstraktionsförmågan att träna upp, dock kan man öka funktionsförmågan genom erfarenheter. Alltså kan två personer som har samma typ av utvecklingsstörning och samma IQ nivå vara helt olika pga den funktionella begåvningen.
13. Vad innebär Paternalism ?
Det innebär att individen fråntas sin självbestämmanderätt och någon sk auktoritet bestämmer (överordnad/underordnad) Om ni känner att serien ”extrema studiedokument” har hjälpt er, snälla, låt författarna få veta det, en fri drink, en klapp på axeln eller ett leende räcker långt, i deras fortsatta strävan efter humor, kärlek Ragnar Asker
Jonas Gerdin
PEDIATRICIAN
Maria Nelander
“Feel good about who you are, and know that your success benefits others” Starbeam “Allow people to grow into your life at a speed they can handle” Starbeam “A longing heart is the key to miracles” Starbeam Tillstånd Symtom
Orsak/Utlösande
Förstämmnigstillstånd Mani – Motsatt den depressive. Uppskruvat
stämningsläge, Hyperaktivitet, Snabb i tanken, rastlös, sömnstörningar, överskattning av utlöses runt 28-30 år. Första insjuknan förmåga, Ångest, förföljelsemani (p.g.a. Dystymi – Lätt depression.
Melankoli – Djupare depression.
Depression – Negativ livssyn, asocial, trög i tanke,
Biologisk: Arv, brist på transmittorsu
Reaktiv ångest o nedstämdhet * hopplöshetskänsla, handlingsförlamning, skuld Sociala & psykologisk: livshändelser
Depressiv neuros * och självföraktskänsla, sömnstörningar, grubbel, dödsfall, förlust, besked om sjd. Isoler Egentlig depression el. melankoli* suicidtankar, ätstörningar, viktminskning, ångest, kränkning. Psykoser
Organisk (stor del)= Ärftlighet, sjukd
– Vanföreställning (ex. konspirationsrädsla) – Beteendeavvikelse (orationellt handlande) Funktionell = Traumatisk livshändels
– Hallucinationer (hörsel, lukt, känsel, syn) Schizofren psykos (vanligast)
Autism = (inåtvänd, svår-kontaktbar) – Associationsstörning = (svårt att tänka logiskt – Affektiv störning = (känslokyla) – Ambivalens =(Viljeliv påverkat, velig) Se. Stress-sårbarhetsmodellen
Personlighetsstörning Borderline - – Pendling mellan ytterligheter (ena dagen
Orsakas i tidig ålder t.ex. Dålig kontak känsla av extremt beundrad andra dagen känslan med föräldrar, misshandel, incest m.m Bakomliggande orsak:
– Separationsångest (separation = avgrundsdjup Narcissistisk personlighet – Söker ständig bekräftelse, känslighet för kritik, svårt erkänna brister. Upptagen av tankar om Antisocial personlighet (psykopati) – Aggressivitet, grymhet, avsaknad av ånger. Ofta Olika orsak: Social, psykologisk och
biologisk
Ångestsyndrom Reaktiv ångest Panikattack – Snabb uppkomst & övergående.
Genetisk orsak – Familjärt, gener.
Ångest från långvarigt Generaliserad ångest – långvarig (åratal), oro.
Personlighet – antiagressivitet, höga
problem. (medveten orsak) Fobisk ångest – Betingad av händelse/situation
Neurotisk ångest eller föremål.
Tidigare miljöfaktorer – upplevelse
Ej medveten orsak. Undanträngt. Omedvetna Symtom: panikkänsla, tror att man dör, rädsla, känslor. bendarrning, världen – upp & ner. som barn, familjen, orimliga krav av föräldrar, föräldrar har uppträtt våldsa KISS - KEEP IT SMALL STUPID!!!

Source: http://www.lifeforce1.se/MultimediaX/School/pdf/Psykiska2.pdf

intbeauty.com.au

Material Safety Data Sheet NOT CLASSIFIED AS HAZARDOUS ACCORDING TO CRITERIA OF NOHSC 1. IDENTIFICATION OF THE PREPARATION AND THE COMPANY Product name 2. HAZARDS IDENTIFICATION Not classified as hazardous according to criteria of NOHSC Not classified as a Dangerous Good according to the Australian Code for the Transport of Dangerous Goods by Road and Rail. Not classified as

Microsoft word - a little about worms and albendazole.doc

A Little About Worms and Albendazole Claude Good When we discover worms in our stored food we are grossed out and immediately discard that wormy food. Imagine the reaction of a person who discovers that he/she is “wormy.” Worms do debilitate not only the physical body but also the mental state of the person affected. Worms thrive in the warmer climates of the earth. Unfortunately, these

Copyright © 2010-2014 Drug Shortages pdf